Tjo!
Halva min vistelse har passerat nu. Det känns bra, rätt. Jag har det så himla bra här och samtidigt finns det så mycket jag ser fram emot hemma, med allt som händer de närmaste månaderna. Mycket av det vet jag inte ens vad det är, bara att det blir en massa spännande. Kanske är de okända bitarna det jag ser fram emot mest.
Hur som, här pågår oktober för fullt! Det regnar och solen skiner om vart annat, med en allt större övervikt för regn. Mamman och T har hunnit åka och vi hade såklart en fantastisk helg, tack för att ni kom hit!
På torsdagskvällen kom dom hit när jag cyklat hem från praktiken, härifrån tog vi oss till The Sheep Heid Inn som jag berättade om efter att Sara varit här. Där var det trevligt som vanligt och vi åt mat och drack goda saker. En riktigt rivig Ginger beer är det bästa jag vet. Jag tror det finns ett mönster där med mig och mina drycker; rökigt te, rökig whisky, kraftig IPA, rivig ingefärsöl... Ska det smaka så ska det smaka ordentligt! Men oftast vill jag ändå ha vatten. Jag blir nog aldrig en stordrickare. Och inte är jag ledsen för det! Fast jag kommer nog ta upp det där rödvinsprojekten nån gång igen, ge det en till chans. Idén tilltalar mig verkligen; ost och vin. Det är ju synd att det smakar diskmedel och gammal glögg varje gång. Nästa år, när jag fyller 25, kanske jag vill dra till Italien och göra en vinturné, vad tror ni om det? Häng med den som vill!
I alla fall. Efter min ginger beer och en del osammanhängande prat med mitt sällskap var jag så trött att jag såg i kors och de andra var inte mycket piggare så vi skiljdes åt och jag traskade hem under mitt lånade jätteparaply och fnissade hela vägen åt hur groteskt stort det såg ut i skuggan från gatlyktornas sken. Det fick mig att sakna mina bästa fnissande småkusiner! Vi ska aldrig sluta, eller hur? Tack för att ni stundtals tar mig tillbaka till mitt elvaåriga jag. När allt i världen kunde lösas med elvaåringslogik, som far min kallar det, och timmar kunde spenderas - just det, fnissandes. Ja, det händer fortfarande i rätt sällskap. Och har absolut ingenting med alkoholhaltiga drycker att göra. Sprit är för mesar som inte kan ha roligt på egen hand!
Tillbaka till den gångna helgen: på fredagen sov jag länge och jobbade jag med min inlämningsuppgift innan vi sågs framför slottet vid lunchtid. Där gick vi in och tittade på krigsmuséet, kanoner, kronjuveler, en stor sal som inte var så stor men hade ett fint tak och gamla byggnader i sten från 1100 och framåt. Som alla slott har även detta byggts om och byggts till genom århundraden. Besöket var definitivt värt den slant som jag själv inte betalade för att komma in där... Så att säga. Efter det gick vi till SWE (The Scotch Whisky Experience) för rundtur och provning. Där såg vi även världens största privata samling av whisky. En brasiliansk man har samlat Whisky i 35 år och sålde sedan de 3 384 flaskorna till någon annan för en hemlig och förmodligen galet stor summa pengar. En rad frågor dök upp i mitt huvud men framförallt en: om han älskar Whisky så mycket, varför inte dricka den istället? Jo, jag förstår att han druckit ur andra flaskor, som inte ingår i samlingen men ärligt talat 35 år gammal whisky går inte att dricka så det han gjort med sin favoritdryck är att ta en väldig massa av den, där somliga exemplar är oerhört exklusiva, stänga in dem i ett rum och se till att varken han eller någon annan någonsin kan dricka dom. För nu är de värda så mycket att de i praktiken inte går att dricka av den anledningen, plus att hälften av drycken dunstat ut genom korkarna och det som är kvar smakar förmodligen inte alls gått eftersom whisky inte kan lagras så länge på flaska. Jag tycker det luktar skumt.Men det var häftigt att se, så som galenskap ofta är!
På lördagen möttes vi på Artur's seat i dimma, blåst och småregn. De är allt två hurtiga 50+are, dom där, det ska jag säga er! Jag behövde stävja ett lurande förkylningsvirus med lite värme så jag cyklade till studion för en yogaklass efter det och sedan möttes vi upp igen på stan. Hungriga var vi allihop och åt sen lunch på nåt ställe jag inte alls minns namnet på men det var gott, sedan skulle vi gå ut till Botaniska trädgården men det visade sig att den redan stängt för dagen. Vi gick en ganska lång runda i det området ändå, jag visade Fettes College för mitt sällskap och alla fina hus jag cyklar förbi på väg till sjukhuset varje dag jag har praktik. Sedan var vi trötta igen...
...men på söndagen skulle vi på Whisky och Höglandstur! Det var en bra dag med växlande väder, alltså stundtals jättevarmt och soligt, stundtals blötkallt och grått. Vi såg Dunfermland Abbey som byggdes av en gammal kung och låg i vackra höstfärger. Framförallt var ruinerna runt omkring häftiga och jag gillar alltid gamla kyrkogårdar. Precis när vi var där började solen skina och mina alltid så kalla fötter blev lite gladare. Vi åkte vidare via Glen Devon där rika människor spelar golf, till Skottlands äldsta destilleri, Glenturret. Där tog vi ännu en rundtur och efter det tror jag vi började få kläm på hur själva framställningen faktiskt går till. Vi fick träffa en söt, röd ungkatt som höll på att skolas in för att hålla destilleriet fritt från möss men även det andra var ganska intressant! Vi provade två olika whisky blends och jag kom fram till att det precis som jag misstänkt inte riktigt är min grej för det smakar för mesigt men den nya rökigare varianten var helt okej.Vi åt mat där och sedan åkte vi igenom lite högland och även det som jag aldrig hört talas om förut men som tydligen är ett begrepp använt även på svenska - Woodland. Vi stannade till vid ett sådant och det var fint och blött och hade ett häftigt vattenfall! Under turen fick vi lära oss att Skottland var täckt av skog för länge länge sedan men att det mesta avverkats för att ge plats åt framförallt all fåruppfödning. Även sådana områden som det vi besökte, med planterad skog som är flera hundra år, är väldigt ovanligt. Det liknade Söderåsen väldigt mycket, för de av er som varit där. Det var en bra dag! När vi kom tillbaka till stan åt vi middag på ett stearinljus-ställe som heter Maxies bistro och hade det fint tills jag fick cykla hem och putsa färdigt på min inlämningsuppgift för att sen sova tidigt inför måndagens praktik.
Nästa praktikdag är lördag och sedan ska jag jobba söndag natt, ska bli intressant. Dels för att det som jag förstått det är ganska annorlunda på natten på just den avdelningen jag är på, och för att jag aldrig jobbat natt innan. Plus att det pratas väldigt mycket om att det spökar oerhört mycket där på nätterna, så jag hoppas på att få träffa några spöken också. Dom ska hitta på alla möjliga hyss och nästan alla som jobbar säger att dom är livrädda när dom är där om nätterna men jag vet inte riktigt vad dom är rädda för, eftersom spökena bara sätter på radion, stänger branddörrarna och ringer på klockan i rum som ingen bor i. Det är skönt att vara ledig några dagar nu hur som helst, jag har lite plugg på min lista såklart men mycket mat, yoga och Song of Ice and Fire-läsning blir det också.
Nu har jag precis kommit tillbaka från kvällens Vinyasa-pass! Det är otroligt vad mycket jobbigare det är att ta yogaklasser som en inte är van vid... Men jag förmodar att dessa går på delar som inte är så starka än, som mina stackars klena axlar som värker konstant just nu, och det är ju bra.
Bilderna!
Glada framför slottet.
Helt galna rekryteringsaffischer!
Real men...
Här är gasluva och gasmask från första världskriget tror jag, dom funkade inte så bra...
En liten klosterkyrka var den äldsta byggnaden på slottet, daterad till 1100-talet. Den hade flera fina glasmålningar i fönstren.
Fredagseftermiddagens Whisky-tour, med Whisky-samlingen. Nästan allt var i ett rum, och så några av de mer udda flaskorna i ett annat. Bland annat såg jag bröllopsutgåvor från Prinsessan Dianas bröllop, i porslin och formade som kyrkklockor. Undrar om hon gillade Whisky...
Det började med dom sex flaskorna som står längst fram. Han som samlat fick dem av en vän som sa att han skulle spara dom till ett speciellt tillfälle... Och han drack dom aldrig. Undrar om det betyder att han haft ett jäkligt innehållslöst liv?
Forth bridges, den stora röda till vänster är byggd för hundra år sedan och det finns lik inuti vissa pelare från några av de 30tal män som dog medan de byggde den. De andra kunde tydligen inte få upp dom igen när de ramlat ner, så dom är kvar där... Det tog 5000 män och 7 år att bygga den. Men den håller! Den till vänster är ju en nyare modell och den höll visst på att ge sig redan så nu byggs en tredje till vänster om den nyare. Men vi åkte över den ändå - den röda bron är bara för tåg.
Dunfermline Abbey.
Den fjantiga hönan som är symbol för Famous Grouse. Dom äger Glenturret destilleri, så det var därför vi var på en Famous Grouse-tour när vi var där.
En liten sväng uppåt höglandet!
Vattenfall i Hermitage woodland!
Det regnade halva dagen igår men klarnade upp på eftermiddagen, så jag passade på att gå in till stan. Då lyckades jag äntligen få en bra bild på slottet, nerifrån Princes street Gardens! Det är verkligen en galen utsikt att ha från den stora gågatan mitt i stan... Only in Edinbburgh!
Gonatt.
