På onsdag kommer höst-mamman och T hit, så Edinburgh förbereder sig med sina bästa höstfärger! Det började skifta den här veckan, det kommer vara perfekt tills ni är här.
På sjukhuset har jag börjat komma in i rutinerna nu. Min primära handledare är inte riktigt en matchning som funkar med mig tyvärr, väldigt trevlig och duktig sjuksköterska men jag känner mig liksom vilsen varje gång jag går med henne eftersom hon mest springer iväg från mig och aldrig förklarar vad hon gör eller involverar mig. Men jag har kämpat på och försökt göra så mycket jag kan på egen hand ändå. Min andra mentor och alla de andra jag hängt på olika dagar har varit jättebra och visat mig allt de pysslat med så nu börjar jag ändå få grepp om saker och ting. Det dröjde ända till sista dagen på den tredje veckan (igår) innan jag lyckades få min mentor att sitta ner med mig en liten stund och gå igenom mitt bedömningsformulär med mera, men efter det känns det som att jag kan slappna av och att vi faktiskt är på banan ändå. Den kommande veckan ska jag få ha egna patienter och då blir det nog lättare att visa vad jag kan även när jag är med min mentor. Jag har alltså gjort tre av sju veckor på avdelningen nu, det är helt galet vad tiden går fort. Som vanligt. Men jag har roligt fortfarande och det är verkligen ett ställe där jag kan lära mig hur mycket som helst.
Till något helt annat - Edinburgh verkar ha någon slags söndagsdeal med den där högre makten T förhandlar med inför varje fiskevecka; varje söndag jag varit här hittills har vi haft strålande solksken från en klarblå himmel! Helt underbart. Och varje söndag har jag klättrat upp på Artur's seat. Om det så spöregnar resten av hösten kommer jag ändå vara nöjd för hittills har det definitivt varit mer solsken än regn, mycket bättre än vad jag hade väntat mig!
Majan är solig och glad högt där uppe!
När jag gjorde lunch hade vi TRE stycken rävar i trädgården! Dom får inte plats där dom brukar bo så alla har flyttat in till stan... Dessa tre är från årets kullar, bara små rävungdomar än så länge. Dom solade och busade där ute en lång stund. Nästa gång Patch släpps ut dit kommer han bli helt galen av lukten. Han springer jämt runt och skäller på rävar som retas från andra sidan staketet. Dom är så smala att dom kommer och går som dom vill i trädgårdarna här. Till hundens stora förtret. Men ekorren som brukar vara i trädgården är nästan värre, den sätter sig alltid precis utom räckhåll och liksom väser åt Patch medan han hysteriskt försöker hoppa upp till den. Kaxig liten! Två sitter till höger, den tredje är precis i skuggan till vänster längs med staketet.
Hej Maja!
SvaraRaderaJa det låter verkligen som du har tur med det skotska vädret! Sådant väder rådde också i Sthlm i helgen där vi var och hälsade på E. Vi for upp redan på torsdagskvällen med ett sent flyg och fick således tre hela dagar med fint väder, shopping, trevliga goda restaurangbesök och samvaro :). Vi huserade alla 4 i E:s lilla 22 kvm-rum men det gick det också. En bra bäddsoffa och en luftväg till V fixade det. E hade mycket skolarbete på gång så vi andra 3 roade oss på fredagen med shopping på Stockholm Tea Centre och en öl i solskenet på Hornsgatan :). På kvällen åt vi en fantastisk asiatisk buffé' med både sushi och dumplings bl a, och jag testade också friterad kycklingfot - men det var ingen höjdare... Då var komagen i Nice godare! :)
På lördagen lite doftande innan vi var på Sture Peeeeee (som E säger med lite förakt i rösten) på Kung Carls Bakficka och åt brunchbuffe' (marängswiss till efterrätt bl a, helt galet!) Efter det tror jag ingen av oss vill se en buffé' på ett tag ;). Mer shopping, V letade vinterjacka men den som var mest intressant kostade 4000:-...
På söndagen var det dags för helgens höjdpunkt! Jesus Christ Superstar. En annorlunda uppsättning med ölbackar skinnpaj och nitar :). Högt tempo och fina skådespelar-/sångprestationer med alla de välbekanta musikallåtarna. Morgan Alling hade en liten roll men gjorde bäst ifrån sig tätt följd av Rolf Lydahl (från Skårby här utanför Ystad). Den sedan tidigare prisade Ola Salo i huvudrolen var också helt ok. De två timmarnas föreställning gick fort som tusan och sedan bar det av till flygplatsen för sen hemresa.
Skönt att höra att det fungerar ok på avdelningen. Men samma problem som överallt tydligen med att få handledare att ta sig tid till den pedagogiska biten och bedömning. Förstår att det ibland kan vara svårt att hinna med det men det är ju också hela avdelningens ansvar att backa upp så att man som handledare kan gå ifrån med sin student för att ha de viktiga reflektionerna och samtalen kring vad, hur och varför man gör saker och ting. Och den viktiga fred-backen förstås.
Då är EL o T snart på plats och jag önskar er härliga dagar!
KrAM
Å, det är så trevligt att hälsa på Stockholm, det ska jag också göra snart! Det var ju inte min grej att bo där, men där finns definitivt en massa smultronställen! Kul att ni hade en fin helg tillsammans.
RaderaEn sak som gör att det lättare blir lite sisådär med handledningen här, förutom den ganska avslappnade och ostrukturerade skotska stilen generellt, är att mentorskapet blir obligatoriskt efter tre års tjänstgöring här. Hemma har ju våra handledare åtminstone mer eller mindre valt att vara handledare, men här blir de bara utsedda till det. Första dagen jag skulle gå med min mentor här dröjde det till kl elva innan hon frågade vem min mentor var och jag förvånat sa - det är du! Sjuksköterskan som har ansvar för alla mentorer hade glömt säga det till henne... Och då hälsade jag ju ändå på morgonen och sa att jag skulle vara med henne den dagen, och sedan följde jag efter henne i typ fyra timmar, men hon hade ändå inte fattat. Haha. Så kan det vara! Det finns mycket som är bra här men som strukturerad svensk student måste jag säga att jag numera ännu mer uppskattar det mer uppstyrda, svenska systemet :)
Snart är mamman och T här ja! Ska bli jättekul att visa dom allt fint.
KraMaja
Åååååh rävar i trädgården!
SvaraRaderaHaha, visste väl att det skulle gillas av vissa :) Djurälskaren Vendela :) Dom är supersöta.
Radera