Gamlamormor. Jag är så arg. Ledsen, upprörd, frustrerad. Mitt hjärta gör ont. Den 20e november kom polis och bulldozer tillbaka igen. De lilla tälten togs åter igen ned, och den här gången bulldozrade man även ner det staket runt området. Det området ägs alltså av en palestinier, vilken har blivit tvingad att betala skatt för staketet. Jag var där och filmade, och blev snabbt nerkallad från kullen jag filmade från, av Jerusalempolisens mest obehagliga officer. Han är stor, skallig och har kalla, hårda ögon. Han började skrika på mig om att jag nu blivit arresterad här i området två gånger, och berättade ganska detaljerat om vad de skulle göra med mig ifall de fick en chans att arrestera mig igen. Mycket fängelse och deportation, sammanfattningsvis. Där stod han, medan en familj för tredje gången fick packa ner sina tillhörigheter, med bulldozern bakom sig, vilken utförde en alldeles uppenbart illegal order, och hotar en tjugoårig tjej med vad han ska göra med henne om han får tag på henne igen. Helt känslokall inför det hjärtskärande som pågår bakom honom. Dagen efter kom de tillbaka igen. Tältet rivs ner. En grupp kvinnor hotas och förnedras av ett stort antal, mindre än hälften så gamla män. Igår kom de inte tillbaka. Det behövdes inte, deras politik lyckades orsaka skada ändå. Umo Kamels man dog igår. Han har varit svag ända sedan sin stroke 2001. Omgetts att otrygga förhållanden, störts av en evig kamp för att ens få bo kvar i sitt hus. Stressats av att vägg i vägg, i sitt eget hus, ha en bosättarfamilj som våldgästande inneboende. Jag har sett hur bosättarfamiljens två- och fyraåriga söner beter sig, spottar och svär mot oss internationella och mot de palestinier som kommer och går i huset. Någonstans har det beteendet i sin tur kommit från. Sedan familjen vräktes från sitt hus hamnade den redan svage familjefadern på sjukhus igen. Skyhögt blodtryck, svaga kroppsfunktioner i allmänhet. Där har han legat sedan dess, Umo Kamel kommit på besök varje dag. Tillslut orkar han inte mer. Den här mannen blev sjuk redan innan bosättare och militärer aktivt gjorde entré i hans liv, ingen tvekan om den saken. Men i mina ögon var det den israeliska politiken och de som utförde den som dödade honom.
Idag är en dag av sorg. Möt honom är du snäll, gamlaMaja. Vid tillfälle ska jag själv sätta mig ner och sjunga en viss sång...
Varm kram från det kalla Sverige, som plötsligt känns varmt i jämförelse med förhållandena i det ockuperade Palestina.
SvaraRaderaÄlskade, älskade gumman!
SvaraRaderaDet gör mig otroligt ont att läsa det du berättar. Mest ont för den familj som inte bara är utan sitt hem utan också nu mer utan en medlem av familjen. Ont om dig som ska bevittna och behöva känna denna vanmakt. Men jag ber, hata inte alla israeler för detta, glöm inte att det finns förhoppningsvis många som inte tycker detta är rätt. Förhoppningsvis blir de fler och fler och kan tillsammans med er förändra. Du måste tro på det, annars kommer du att uppfyllas av ett förintande hat. Det gör mig ont om de två israeliska barnen som inte själva få välja vilket förhållande de ska ha till sina grannar. De indoktrineras lika hårt som den strängaste religösa sekt att innan de ens kan begripa, lär sig att hata. Hemskt och så sorgligt. Jag hoppas de växer upp till två unga män som kommer att skämmas över hur de betett sig och vara arga på sina föräldrar som inte gav dem något val. Jag hoppas verkligen att du Maja känner att du har ett val! Det gör mig ont om denna israeliska polis som fått uppleva så mycket hemskheter att han valt att förhärda sitt hjärta så hårt att inget berör honom, att ondska är det enda han kan erbjuda, jag tycker oerhört synd om honom. Måtte inte den vrede och ondska drabba dig Maja, det gör mig rädd.
Jag vet att gamla-Maja finns där och tar emot, hennes rymliga hjärta räcker till denna palestinska man som inte orkade mer. Jag sänder mina varmaste tankar till Umo Kamel idag. Just nu önskar jag att jag kunde vara hos dig Maja!
varm kram från mamman
Maja!
SvaraRaderaJag blir så beklämd över det jag läser och "mamman" har uttryckt så bra precis det jag också tänker och känner - jag hittar inte bättre ord för det själv.
Som en liten "motvikt" till allt du upplever berättar jag lite om hur livet här hemma fortgår.
Inatt har "gryningspyromanen" varit i farten igen. Tidigt i morse brann en stuga i Sandskogen upp. Folk är rädda, klipper häckar, flyttar vedhögar och röjer undan brännbarat kring sina bostäder.
- Oouups, där rev precis Millbauer ett hinder i Världscupshoppningen som jag halvbligar på i TV vid sidan om mig här.
Får mig att tänka på din och Wendells tur till Horse Show för ganska exakt ett år sedan nu. Vi åker själva till Sthlm på onsdag för att vara med när E simmar SM. Vi får låna J:s lägenhet och det är kalas! 10 min med T-banan till Eriksdalsbadet!
Igår var vi i Lomma hos en arbetskamrat till mig för att leverera en av undulatungarna. Tre små glada tjejer (varav en Maja) fick då en pojkvän till sin tidigare undulat-Tyra. Så "vår" Ettan får det säkert bra där! Men det känns tomt! Man fäster sig förvånansvärt vid de små liven som är så tama och kravlar runt på en, hänger och dinglar i glasögon och håret och kryper runt i halsringningen och killar en i skinnet. (Fast du hade väl sprungit din väg... ;-)
Det lackar mot jul och nästa helg är det 1:a advent. Gert har precis hängt upp ljusnät i tujahäcken. Snö och kyla har gjort vägarna riskabla och man förvånar sig över att det kommer som en överraskning varje år så till den milda grad att många olyckor sker på vägarna varenda gång. Just nu varnar de för snöstorm uppåt landets ostkust, så vi kanske möts av höga snödrivor när vi kliver av tåget på onsdagkväll i Sthlm.
- och där red Bengtsson in på en för tillfället 8:e plats med 4 fel men med en kanontid!
- och där klapp en ung snygg schweizare 1:a platsen!
Wendell går i funderartider inför sitt gymnasieval, det är inte så lätt, det snurrar i många unga skallar nu, man får ju välja precis vilken skola i hela landet nuförtiden. På B finns inte längre samhällsvetarprogrammet så det lockar inte så längre som innan när du gick där. Hon är intresserad av foto, att skriva och bild/form så något med en sådan inriktning blir det kanske.
-och där kom en vacker KVINNA (Meredith Michaels Beerbaum) på en vacker häst (Shutterfly) in på banan och knep första platsen, och vann tävlingen! Det var det värsta!
I förrgår inhandlade jag en STOR resväska där allt ska få plats som behövs för två veckor på Azorerna. Det känns lite konstigt att det bara är ett fåtal veckor kvar till avresa. Det ska bli jätteskönt med miljöombyte, varmare klimat och spännande utflykter i annorlunda "terräng". Två bra böcker ska också ner i resväskan för det ska "kopplas av" också!
Inom kort åker ju 60- och 70-årskvartetten till London några dagar. Vi önskar dem hyfsat väder och trevliga pubrundor!
Ja, lite kort och gott om oss här i Y. långt bort från dig och din "vardag".
Sänder genom cyberrymden många tankar och kramar till mitt Majahjärta!!!
Men gud. Vad arg jag blir nu då. Det rycker i mina fingrar och jag vill genast åka till palestina. Hemskt är det att det ska få vara såhär.
SvaraRaderaJag hoppas att Barrak Obama visar att han förtjänar sin nyvunna plats och säger till israels ledare på skarpen när han väl blir president. usch och blä!
Numera är ju du konflikthanterare. Men jag tror nog att en muskeldödare utlärd av albin och co. hade suttit fint på herr Länsman därnere.
Sköt om dig syrran!
Hälsningar lillebror
Brorsan - konflikthanterare, visst. Ickevåld och ickehat. Men jag är inte ett idealistiskt mähä. Någon borde ge den polisen en omgång. Helt klart. Fast det vore nog rätt korkat av mig att göra det själv.......hehe.
SvaraRaderaGudmor - vilka är 60-taggarna? Kan lista ut de två på 70, men vilka är de andra? Tack så mycket för dina rapporter, du anar inte hur skönt det är att höra om sånt som händer hemma, stort som smått och bra som dåligt. Tack!
Kramkram!
Hej mitt tappra Majabarnbarn!
SvaraRaderaSå mycket koncentrerade onda gärningar att se och uppleva på en så kort tid!! Jag tror som mamman att man måste tänka som jag hörde en man ( ja, faktiskt ) att ”det finns inte onda människor utan bara människor som gör onda handlingar”. Det var en sommarkväll under kammarmusikfestivalen ett år i form av ett samtal på det så kallade magasinet ute på landet. Ja, du kommer väl med någon gång till den veckan?!
Det är ju så tröstesamt att tänka så. Och där människor gör goda handlingar bland dem som av någon anledning gör onda, så är det ju en motkraft som jag tror till slut överväger och framför allt påverkar även om det inte märks idag. Ett frö har alltid såtts som kan gro mycket längre fram i tiden.
H. och K är de som räknas som 60. K fyller precis samma dag som jag men precis tio år mindre. Vi har ofta talat om att fira våra födelsedagar tillsammans någon gång och i år tog H tag i den tanken, så nu sticker vi på lördag till London och firar några dagar. Det blir jazzklubb, musikal och sånt.
Men på onsdag åker jag först till Lund och träffar en ung mamma där, som jag försöker stötta i sånt som kan vara svårt för henne.
Sedan gläder jag mig mycket åt att få fira jul här hemma tillsammans med mamman och T.
Det är ung 27 år sedan jag hade jul hemma i mitt hem. ( Fast det var ju ett annat då)
R kommer också så då sitter vi här har det riktigt lugnt och skönt. M och B kommer på lillejulafton, så vi får ju rimma lite också. Det blir lite lättare att köpa en tillräckligt stor skinka i år tror jag ( Men man kan ju aldrig veta för det trodde jag förra året också och du vet ju hur det gick med det.)
Jag hoppas att du nu har kommit lite ur händelsernas centrum och får bearbeta det du varit med om innan det händer mer. Mina tankar är ständigt hos dig.
Som du vet så tror jag också att gamlamomor finns där någonstans och är med.
Din tillgivna Mojmoj.